För Ludwig II var skapandet av Neuschwanstein ett mycket personligt projekt som han genomförde tillsammans med teatermålaren Christian Jank samt arkitekterna Eduard Riedel och Georg Dollmann. Ambitionen var att bygga ett monument till ”ridderlig ära och era i andan av ett medeltida slott”. Belägen på en ås i ett fantastiskt läge högt över Pöllatschlucht med alperna som fond, fanns ruinerna av en medeltida borg som Ludwig II kände till sedan barndomen. Här ville kungen förverkliga sin idealiserade bild av ett drömslott, byggt och inrett i medeltida stil men samtidigt utrustat med alla moderniteter.
Sannolikt inspirerades kungen av Wartburg slott i Thüringen som han besökte i 1867. Detta slott hade då nyligen renoverats i nationalromantisk stil. Inte sällan nämns Neuschwanstein som förkroppsligandet av det som vi idag kallar för 1800-talets tyska idealism: Arkitektur i historisk stil – fulländad med modern teknik. Ludwig II hade en bergfast tro på att detta var absolut perfektion.
Neuschwanstein byggarbetsplats var den största enskilda arbetsgivaren i regionen under nära två decennier. Kring år 1880 arbetare omkring 200 hantverkare med slottet. Ibland, när kungen krävde brådskande ändringar, bör uppemot 300 arbetstagare ha varit engagerade. Anteckningar från 1879-1880 visar att det gick åt en oerhörd mängd byggnadsmaterial; 465 ton Salzburgmarmor, 1550 ton sandsten, 400 000 tegelstenar och 2050 träbjälkar till byggnadsställningar. Under byggprojektet användes en ångdriven kran för att transportera material och ställningar.
Under fasaden som ger slottets dess medeltida formspråk med romanska både gotiska och former finns en bärande struktur med tegel och järnbalkar. Slottet utrustades med det allra senaste av nymodigheter vid denna tid, bland annat en sofistikerad varmluftsuppvärmning, rinnande varmvatten på alla våningar och toaletter med automatisk spolning. Ingenjörerna lyckades också konstruera ett batteridrivet system med ringklockor för kommunikation med tjänstefolket. I passagen mellan till biblioteket finns en konstgjord grotta med ett vattenfall och elektrisk, färgad belysning. Den heraldiska symbolen med svanen härstammar från adelssläkten Schwangau.
De viktigaste rummen på Neuschwanstein är inredda med praktfulla målningar som skildrar scener från de germanska och nordiska sagorna som Richard Wagner hade som inspiration för sina verk. Ludwig var närmast besatt av dessa legender. I arbetsrummet och konservatoriet finns Tannhauser, Lohengrin i arbetsrummet och salongen, Niebelungenlied i matrummet, Parsifal i sångarsalen samt Tristan och Isolde i sovrummet. Endast 15 av närmare planerade 340 rum blev till slut färdigställda.
